Vi 80-talister zappar inte bara media, vi zappar också jobb. Många företag står idag inför stora generationsskiftesproblem när många anställda, födda 1945-55 och snart går i pension, och de nya de anställer bara stannar 3 år på jobbet.

En karriär gör man inte längre inom en organisation, det är något man gör som människa. I detta samhället regerar de sociala nätverken. Här spelar personliga relationer roll, inte organisationer eller varumärken.

Jaan Orvet (som vi besökte på 2009 års vinnarresa), talar i boken Noded om en ny typ av organisation, ett nätverk av individer där varje människa är sin egen och drivs av personliga mål istället för en de hos en organisation. Jag tror att detta fenomen kommer att bli vanligare och vanligare. Den digitala generationen kommer att multitaska jobb och projekt, precis som de gör med datorprogram. Tina Brown, chefredaktör på Vanity Fair har myntat ordet ”gigonomics”:

”Det tar tio minuter för många att svara på vad man gör redan idag. Lite konsultande, lite copywriting, lite artikelskrivande, lite vanligt kontorsjobb. Man har inte jobb, man har gigs”

Jag känner igen mig. Själv är jag kanske en extremform av Superzappare (se Entreprenörskapsdamp). Jag har konstant mängder av projekt på gång och jag har sedan länge givit upp gränsen mellan jobb och privatliv. Allt jag gör, gör jag för att jag brinner för det. I vissa fall inser jag när jag ger mig in i ett projekt att jag inte kommer att tjäna pengar, men av mystiska sammanträffanden leder det ändå till nya inkomstkällor. Andra projekt lägger jag hundratals timmar i jakt på ett ständigt avlägset break-even.

Vissa tittar på mitt liv och konstaterar att jag jobbar hela tiden. Andra undrar om jag någonsin jobbar, jag springer ju bara runt och leker hela tiden.

Ibland kan det faktiskt vara mentalt fördelaktigt att själv kunna se på det man gör med båda dessa glasögon. Genom att se mitt arbete som något kul och lekfullt som jag själv valt, så presterar jag bättre och kan undvika att känna mig stressad och nedtyngd. Att nästa dag se på samma verksamhet som ett arbete och ett ansvar kan hjälpa mig att gå upp på morgonen, trots min extrema morgontrötthet. Att kalla en rolig kvällsaktivitet (som kvällens Stora Bloggprisgala) för jobb kan dessutom fungera som en perfekt ursäkt gentemot flickvän, vänner och andra, för att göra något som man bara tycker är kul.

Ikväll jobbar jag med att gå på fest.

MEH,

/ Gustaf

Ett strålande exempel på detta simultana företagande är Navid Modiri och hans ”365 Saker”. Under sitt paraply har Navid lyckats starta ett helt ekosystem av både ideella och kommersiella projekt. Vad jag beundrar är hans styrka att våga kliva tillbaka och lita på andra människors egna förmågor. Navid tar rollen som spindel i ett entreprenöriellt nät och tänder gnistor hos unga i hela landet.

Mycket händer just nu och jag har under det senaste året bara upptäckt hur ”coolt” det blivit med entreprenörskap. Den entreprenöriella snöbollen är verkligen i rullning. Vad Navid har gjort är att ta det ett steg till: Han har startat ett entreprenöriellt snöbollskrig!

Vi tänker också vara med. På Måndag släpper de fösta städerna som kommer att stå som värd för Entreprenörsjakten! I vintern tänker vi se till att lokalpolitiker och näringslivsgubbar i hela landet får sin dos av snöbollar i ansiktet.

MEH
/ Gustaf

Jag har så förbannat svårt att koncentrera mig på en sak. I skrivande stund försöker jag, förutom att driva Entreprenörsjakten, bland annat på med att: utveckla spel för rekryteringsföretag, starta en reklambyrå, skapa en social mediasajt för mode, starta ett t-shirtföretag, utveckla ett kortspel samt utforma ett nytt klubbkoncept med hemlagad musik på beställning. Alla är lika fantastiskt briljanta idéer (i mitt egna inbilska huvud), men jag ger ingen av dom den uppmärksamhet de förtjänar. Hela tiden poppar det bara upp nytt…

Häromdagen fick jag förmånen att besöka Axess Akuten (ja, dom särskriver det). Det är ju inte ett ställe som jag direkt hade hört gott om, men jag försökte ha ett öppet sinne. Jag blev positivt överraskad när jag upptäckte att dom hade en funktion för att ställa sig i kö via webben. Man betalar helt enkelt en bokningsavgift online, man får ett könummer och så messar dom när det är 30 minuter kvar tills man ska dit. Fiffigt! Jag betalade och fick beskedet att det var 306 minuter (5h6min) kvar att vänta. Inget problem med mig, om jag får vänta hemma. Efter 30 minuter kom ett mess som sa att jag skulle ta mig dit för att snart (30 min) var det min tur. Lite förvånad gav jag mig av och för att göra en lång historia kort träffade jag äntligen doktorn 4 timmar senare.

Tillbaka till entreprenörskapsdamp. Som den problemanalytiker jag är var jag ju tvungen att kläcka nöten. Samma kväll hade jag utformat ett nytt kösystem för akutmottagningar och spenderade hela natten, till klockan 5 på morgonen för att börja skriva på en affärsplan. Dagen därpå gick en hel arbetsdag till spillo för att jag inte kunde släppa mina entreprenörsanalytiska tankar och koncentrera mig på det jag skulle.

Är det någon annan än jag här som har problemet att ni kommer på så mycket idéer att ni får svårt att genomföra någon av dom? Jag vet att det låter konstigt, men ibland önskar jag att jag vore mindre kreativ – kanske hade jag fått någonting gjort då. Min käre vän Jens Østgaard påpekade ikväll att vårt skolsystem bara premierar genomförare, inte idégivare, i ett entreprenörssamhälle måste man kunna ta tillvara på dessa också. Vi lär oss att upprepa, imitera, gå på led och hålla i hand, men inte att hitta nya vägar. Efter 25 år vet jag fortfarande inte hur jag ska kanalisera allt det som inte passar in i ramen för vad jag förväntas göra just nu. Vad ska jag ta mig till med mina tankar och idéer?

Är det nån mer än jag här med entreprenörskapsdamp? Går era idéer till spillo för att ni har svårt att sluta komma på nya? Har ni, som jag, dåligt samvete för det?

Med entreprenöriella hälsningar,

Gustaf

Ps. Om någon med riskkapital läser detta… Jag har en enkel, billig lösning på Sveriges akutmottagningars köproblem som inte bara ökar kundnöjdheten, utan även löser arbetsmiljöproblem för läkare och sköterskor. Ring mig (0709-854979) om du är intresserad. Ds.